Föreningsmeddelande våren 2021

I förra veckan kom föreningsmeddelandet för våren ut i brevlådorna. Här kommer även meddelandet i pdf-format.

Lördag 24 april ses vi i gränderna för vårstädning. Håll utkik på rådande restriktioner och rekommendationer, och stanna såklart hemma om du känner dig sjuk eller orolig.

Containern kommer även den här städdagen stå några dagar extra. Så vill du hellre utföra längansvaret dagen efter till exempel, så går det bra.

Avgrävd fiber Organistgränd

Fiberkabel på Organistgränd avgrävd. Vi har kontaktat arbetsledaren på plats som meddelar att tekniker är på väg.

Om 30 minuter från skrivande stund (09.30) vet vi mer. Förhoppningsvis är problemet löst inom kort.

Uppdatering 11.15: Nu finns information på SEOMs hemsida: https://www.seom.se/driftinformation/stadsnat-organistgrand/

Uppdatering 11.30: Snöfallet försvårar något, men kabeln kommer skarvas om och ett nytt markskåp kommer sättas på gaveln vid Organistgränd 1. Kabeln kommer sedan läggas tillbaka djupare. I nuläget låg den endast på cirka 10 cm djup.

Uppdatering 15.00: Problemet åtgärdat.

Kylan och våra anläggningar

Våra garageportar och soprum är extra känsliga när vi får minusgrader. Framförallt när kylan håller i sig.

Varför är garageportarna känsliga?

Garageportarnas trycklister är gamla. Gummit i listen blir stelt när det är kallt, vilket gör att dörren stannar i öppet läge.

 

 

Vad kan jag göra åt saken?

  • Använd i så stor utsträckning som möjligt den vanliga dörren när du passerar in och ut ur garaget. Den vanliga dörrens lås är mycket billigare att laga om det går sönder.
  • Se även till att kolla så att porten går igen bakom dig, när du använder den. Med otur kan porten annars stå öppen i flera timmar.

Om garageporten inte stängs automatiskt, eller om du ser att den står öppen, så kan du gå in i garaget och trycka på knappen för stängning, och hoppas att den går igen. Gör den inte det, så kan du felanmäla dörren till styrelsen eller byfogden, så försöker vi lösa problemet.

Varför är soprummen känsliga?

När vi slänger kompost som är lite blöt, när vi slänger påsar som inte är ordentligt stängda, då lägger sig blöt kompost i kärlen. Så fort kylan då kommer, så fryser komposten fast i kärlen.

När komposten är fastfryst i kärlen så lämnas det kvar av sophämtningen. De försöker inte på något sätt få loss våra sopor.

Hittills i år har kärlen vid olika tillfällen behövts rulla in i förråden för att komposten ska lossna och sedan tömmas ner i säckar för att slängas i det brännbara. (Stort tack till våra grannar som har jobbat med det här, för att vi ska kunna fortsätta slänga våra sopor)

Vad kan jag göra åt saken?

  • Se till att påsen är ordentligt stängd.
  • Lägg gärna en extra påse runt, om din kompostpåse redan är blöt, då minskar risken att den fryser fast.

Tänk gärna på soplojalitet. När vi slänger påsar som är lite öppna, då är det någon annan i föreningen som åker på att sedan få loss vår kompost från kärlet.

 

Vinteransvar

Nu har vi haft några dagar med snö, och risken för halka är större.

Vi som har ansvar för något område som är lite extra känsligt vintertid, till exempel trapporna (länga 8 och länga 12), och soprummen (länga 2 och länga 22), vi behöver se till att det går att använda våra ansvarsområden. Så se till att det är skottat och sandat. Fördela gärna upp veckorna mellan er, så att det inte bara är ett hushåll som drar hela lasset.

Vår byfogde, Stefan, gjorde även en genomgång av alla sandlådor för några veckor sedan, för att se till att det finns sand och skopor i alla lådor. Du kan därför, om du märker att det är halt i gränderna (och framförallt backarna), lägga ut lite sand.

Ta även hand om varandra, och sopa/skotta/gå lite i snön framför grannars hus om ni vet att de är borta eller behöver lite hjälp.

Våra gemensamma soprum

Så här i festliga tider är det lätt hänt att det hamnar en blandning av saker i soptunnorna som inte riktigt hör hemma där. Hittills under jullovet har noterats saker som: Marschaller, glasflaskor och annat glas, hö, kartonger samt plaströr från tvättfat.

Vi har ingen hantering av grovsopor, så när du märker att en grovsopa har försvunnit från soprummet så är det med stor sannolikhet en vänlig (men kanske lite upprörd) granne som har tagit den därifrån.

Försök istället att prata ihop er med grannarna och kolla om någon kanske kan ta med dina grovsopor till tippen när de ändå åker dit. Eller ta en liten promenad till SEOMs mobila återvinningscentral som håller till vid Norrvikens IP. Här ser du turlistan för 2021. Nästa tillfälle är den 21 januari, och då tar de även emot julgranar. Här kan du läsa mer om återvinningscentralerna.

Viktbaserad taxa

Bra att veta om våra sopor är att vi här i Sollentuna har en viktbaserad avfallstaxa. Vi, gemensamt här i Nattbrisen, betalar samma kilopris för sopor som resterande Sollentuna med sorterat abonnemang. Vi betalar 4 kr/kg för restavfall och 1 kr/kg för matavfall. Utöver det betalar vi även tömningsavgifter.

Under 2020 har avgifterna för avfall höjts, vilket gör att vi, med stor risk, kommer att behöva höja avgiften för sophantering om vi fortsätter att slänga i den mängd vi nu gör.

Hur har senaste räkningen sett ut?

Just nu betalar vi inom vår förening 100 kr/månad och hushåll för renhållning (vilket inkluderar hela avfallshanteringen). Det blir 195 600 kronor per år.

Under föregående räkenskapsår var vår driftkostnad för avfall och sopkärl 242 553 kr. Året innan var det 173 588 kr.

 

Tabell 1. Avfallsräkningen för november 2020. Alla priser inklusive moms.
Under november 2020, så slängdes i
norra soprummet södra soprummet
Matavfall 1 kr/kg 715 kg 634,5 kg
Restavfall 4 kr/kg 1495 kg 1636,5 kg
Tömningsavgift 10 kr/kärl 55 st 56 st
Kostnad totalt: 7087 kr 7565,50 kr

Om vi antar att vi slänger lika mycket i november som under hela året, så innebär det en kostnad på (inklusive 5210,65 kr per månad för grundavgiften för 163 hushåll med sorterat avfall)

12∙7087 + 12∙7565,50 + 12∙5210,65 = 238 357,80

Räknar vi även in en årlig renhållningsavgift på cirka 8000 kronor får vi en total kostnad på cirka 246 000 kr.

Samfällighetsträffar

En av punkterna som togs upp i samband med årets stämma är medlemsengagemang och deltagande. Tidigare år, och fortfarande, har det funnits flera aktiva grupper med olika engagemang i föreningens och medlemmarnas välbefinnande.

Styrelsen söker nu några som skulle vilja ingå i en grupp för ”community meets”, eller ”samfällighetsträffar”.

Förslag på olika träffar gruppen skulle kunna planera och genomföra (på säkert sätt enligt folkhälsomyndighetens gällande råd) är

  • Klädbytardag
  • Plantbytardag
  • Värmehjälpsträff
  • Skolstuga/mattestuga
  • Cykelfixardag
  • Sommarknytkalas

Styrelsen har förslag på datum och genomförande, men skulle gärna se en grupp utanför styrelsen sköta alltsammans.

Om du dock känner att ”nja, jag är nog endast intresserad av att vara med och se till att en cykelfixardag händer” (eller annan aktivitet), så är du varmt välkommen att höra av dig även för det. Då kan vi se till att åtminstone din favoritaktivitet blir av.

Hör av er till Ulrika på ordforande@nattbrisen.se om du är intresserad.

Städdag

Höstens städdag i år är som bekant den 7 november kl. 10.00

I år står containrarna längre än vanligt. De kommer komma redan torsdag förmiddag, och stå till tisdag förmiddag. Det innebär att varje länga har större valmöjlighet att utföra höst-städet av sitt ansvarsområde när det själv passar längan. Endast trädgårdsavfall får slängas i dessa containrar.

Vi vill även påminna om att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Vad är min längas ansvar och vilken länga tillhör jag?

Här finns en sida och en pdfbild över området med markerade zoner för respektive städområde.

(om länken ovan inte fungerar: https://open.nattbrisen.se/kontakta-oss/stadomraden/ )

Där kan du också läsa vad som förväntas av varje länga, och vilka fastigheter som tillhör vilken länga.

Lokalerna städas den här hösten av länga 1 (norra) samt länga 21 (södra).

Föreningsstämma höst 2020

Vi vill påminna om att det i år går att delta både fysiskt och digitalt på stämman.

Det fysiska deltagandet är begränsat till 50 personer och vi uppmuntrar till digitalt deltagande för alla som har möjlighet. Se mer information i kallelsen.

Digitala

Från cirka 18.15 kommer vi finnas på plats och släppa in digitala deltagare till stämman. Vid 19 kommer stämman att öppnas. När ni kliver in i mötet kommer ni sättas i ett ”väntrum” och era mikrofoner kommer att vara tystade.

Vill du delta i diskussioner så görs det på bäst sätt genom att skriva ditt bidrag i text. Frågor/inlägg/åsikter kan skrivas när som helst, och läses sedan upp när utrymmet finns (i samband med att övriga deltagare får samma utrymme).

Är inlägget av sådan karaktär att du helst framför det via kamera/mikrofon så kan du skriva det, och så får du tillfälle under handuppräckningen.

Röstning kommer att göras via Zooms inbyggda röstningssystem, som kommer öppnas vid röstningstillfällen. Samtliga röster sammanställs direkt under stämman.

För länk till stämman, maila stamma@nattbrisen.se

Håll nere hastigheten

Vi vill påminna, och vädja, om att hålla nere hastigheten i våra gränder.

Bilister, men även cyklister och mopedister, som väljer att leta sig ner i området har ett stort ansvar att hålla nere hastigheten.

Många i området gör mycket för att boende, och då framförallt barnen, ska vara så trygga som möjligt.

Trafikverket

Vi har många oskyddade trafikanter i vårt område. Här kan du läsa Sveriges kommuner och landstings (SKL) och Vägverkets text ”Rätt fart i staden” (2008), där går att läsa om just oskyddade trafikanter i det som kallas ”integrerat frirum” (det vill säga, där fotgängare och cyklister är prioriterade) (SKL och Vägverket, 2008,  s. 19) , och hur det påverkar trygghetskänslan i ett område. En hastighet på ≤ 10 km/tim ger en godare kvalitetsnivå. Att ”bilar kör för fort” lyfts i texten som den enskilt viktigaste orsaken till att boende känner sig otrygga i sitt boendeområde.

Trafiken – och särskilt det faktum att ”bilar kör för fort” – är enligt dessa undersökningar den enskilt viktigaste orsaken till att boende känner sig otrygga i sitt bostadsområde eller när man rör sig i staden. (SKL och Vägverket, Rätt fart i staden, 2008, s. 29)

I pdfen länkad går även att läsa om hur hastigheten påverkar risken att dödas, samt skadas allvarligt, vid kollision. Då är det viktigt att tänka på att ett barn storleksmässigt är mycket mer utsatt än en vuxen. Men även våra äldre löper större risker vid kollisioner. Vi som är oskyddade trafikanter (till skillnad från förare och passagerare) i området löper störst risk att skadas allvarligt vid en kollision.

Grannsamverkan

Våra boende har påtalat för flertalet av de bilister som i nuläget kör lite väl fort, utan förändring i hastigheten. Så nu vill vi återigen påtala och vädja till förändring hos er bilister. Ser du en bil som kör för fort, fortsätt gärna påtala detta genom att till exempel vinka lite till föraren.

Skyltningen

I området sitter blandat skyltar om 10 km/h samt skyltar om ”krypfart”. Våra gränder kan dock anses falla under definitionen för vad en gågata/ett gångfartsområde är.

Transportstyrelsen skriver följande om gågata och gångfartsområde.

Du får inte köra fordonet med högre hastighet än gångfart. Du får inte parkera fordonet. Du som är förare har väjningsplikt mot gående. (Transportstyrelsen, 2019)

Gångfart innebär generellt 7 km/h. iForm skriver att normalt gångtempo för de flesta är cirka 6 km/h. Så, enligt vår skyltning, ska du alltså inte köra ditt fordon med högre hastighet än max 7 km/h. Om din bil färdas 2 meter på 1 sekund, då kör du i 7,2 km/h.

Se alltså till att din bil inte färdas snabbare än 2 meter per sekund i gränderna.

7,2 km/h = 2 m/s

Fotgängarnas ansvar då?

Våra gränder kan ses som och liknas vid gågator, där vi fotgängare alltså har prioritet över bilisterna. Vi sätter reflexer på oss själva och på våra barn. Vi håller uppsikt. Vi står i gränderna för att göra bilar uppmärksamma när våra barn lär sig cykla, är ute och ritar med gatukritor eller leker. Vi är ute och vakar över våra barn. Vi pratar och försöker uppmärksamma om att bilarna kan komma.

Källhänvisning

Sveriges Kommuner och Landsting och Vägverket (2008) Rätt fart i staden – Hastighetsnivåer i en attraktiv stad

Transportstyrelsen. (4 mars 2019). Gågata och gångfartsområde. https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/Trafikregler/Generella-trafikregler/Gagata-och-gangfartsomrade/

iForm. (3 september 2015). Hur fort ska du gå?. https://iform.se/traning/gang/hur-fort-ska-du-gaa

 

Information inför föreningsstämman

Föreningsstämma – fysiskt, digitalt eller via ombud.

Nu har kallelsen till årets föreningsstämma (20 oktober) lämnats i brevlådorna. I år kan du välja att delta på föreningsstämman på ett av följande vis:

  • Fysiskt på plats i St Larsgården (max 50 personer)
  • Digitalt via Zoom
  • Via ombud som deltar antingen fysiskt eller digitalt.

Fysiskt

På grund av rådande omständigheter kring Covid-19 så är det fysiska deltagandet på föreningsstämman begränsat till 50 personer. Därefter hänvisas till digitalt deltagande eller deltagande via ombud.

Digitalt

Stämman kommer sändas via Zoom, där digital incheckning kommer vara möjlig från kl. 18.15, med stämmostart kl. 19.00.

För att minska risken för obehörigt deltagande kommer länken till mötet att mailas ut. För att vi ska veta vilka vi ska skicka länken till så behöver du maila namn och fastighet till stamma@nattbrisen.se. Då kan vi stämma av din information mot vårt register. Du kommer att behöva ladda ner Zooms klient (görs när du klickar på länken).

Via ombud

Vill du hellre delta via ombud så finns en fullmakt bifogad i kallelsen. På grund av rådande situation så kan en person vara ombud för flera medlemmar. Styrelsen har valt att peka ut nuvarande vice ordförande Ulrika Nykvist (Organistgränd 19, stamma@nattbrisen.se) som ombud för medlemmar som vill.